Det här hade kunnat vara den bästa dagen någonsin.

Men vi har haft en ganska tung kväll. 1 september 2009 var nämligen den beräknade dagen för födseln av vår första bebis.. 25 januari gick den drömmen förlorad.

Just då, dagarna kring det hände, var det det enda vi kunde tänka på och prata om - men allt eftersom tiden gick så blev det mer och mer verkligt. Konstigt nog sjönk det in ganska fort. Jag och J mådde givetvis otroligt dåligt över detta. Vi var båda hemma från jobbet en tid för att bara rå om varandra och läka.

Jag har valt att inte prata om den förlusten och sorgen så mycket. Jag har inte riktigt vetat hur jag skulle kunna få fram orden till någon som inte var med just då. Det har fått stanna hos familjen och enstaka vänner. Det har varit enklast så. Märkligt egentligen då jag är väldigt öppen och pratsam som person i vanliga fall, men det var annorlunda med det här. Så smärtsamt och tungt.

Att inte skriva om det här på bloggen kändes mest naturligt eftersom vi inte hade berättat för så många om den glada nyheten - att vi skulle få en bebis. Att sedan helt plötsligt behöva gå ut med sorgen och då ha en massa nyfikna personer som nosade runt kändes otänkbart. Speciellt med tanke på mitt yrke.. Jag önskar fortfarande att mina brukare inte får reda på det, det skulle vara otroligt jobbigt att få höra det om och om igen - det räcker med mina egna tankar och känslor kring det hela.

Nu när jag skrivit det här så känner jag mig lättad. Ärlig på något sätt. Ärlig och rak mot mig själv kanske.. Jag tänker ofta och länge på den lilla krabaten vi aldrig får lära känna. Att få höra att det var "naturens gång" kändes inte direkt som någon tröst men samtidigt så hjälpte det oss nog att försöka tänka så.

Att jag lyckades bli gravid igen så pass snabbt gjorde oss så lyckliga. Att vara gravid är något utöver det vanliga och jag kände mig så tom när jag inte var det längre. Saknaden var så stor.. Jag älskar att vara gravid. Den här gången har vi kommit en bra bit längre på väg och jag hoppas verkligen att allting går vägen!

Det som hände oss och vår första bebis, är någonting som finns med i vårt bagage. Det finns där i vår historia och har format oss, vår relation och kärleken till vår kommande bebis. Den här bloggen handlar om mitt liv, denna text hör därför hemma här mer än någonting annat. Jag hoppas bara att ni läsare vet bättre än att småprata, skvallra och såra.. Jag vet inte vilka alla ni som läser är, men det gör mig inget alls - det hade förmodligen varit svårare att publicera det här inlägget då. För jag tror att det är rejält många anonyma i min närhet som läser, som hemskt nog älskar att gotta sig i andras olycka. Ärligt talat så orkar jag inte bry mig, jag har lättat på mitt hjärta för min egen skull. För att kunna gå vidare och blicka framåt men samtidigt kunna minnas och glädjas åt det lilla mirakel vi skapade.

Tack till er som stöttat, sörjt med oss och muntrat upp oss! Ni är guld värda.

10 Kommentarer


Publicerat av: matilda

men :( Snyft! Om jag hade vetat....

önskar er alla lycka i framtiden! puss puss

2009-09-01 | 23:15:22

URL: http://www.tildizz.blgg.se

Publicerat av: Therese [ Tescho ]

Jag vill skriva något vettigt egentligen men eftersom jag själv inte har varit i den sitsen tänker jag inte göra det. Istället önskar jag er lycka till nu framöver!

Kramar

2009-09-02 | 00:35:43

URL: http://tescho.se

Publicerat av: Soili

Lilla gumman, vad jobbigt ni måste ha haft det. Vi var nog i H-näs när det var som värst tror jag. Men nu är det bra att ni ser framåt, det är ju så mycket roligt som händer er. Jobbigt också, flytten blir tuff, men tänk sen när ni bor i ert fina hus och bara njuter och väntar på bebis. Sköt om er båda två. Jag hoppas att vi ses på fredag innan marknaden, på lördagen ska ni ju till Sthlm.

Kram

2009-09-02 | 07:51:18

URL: http://annakristinas.webblogg.se/

Publicerat av: Sofia

åh, beklagar verkligen! :(



önskar er all lycka till med bebisen i magen!

Ta hand om dig!

Kram

2009-09-02 | 12:31:12

URL: http://sofiaalfredsson.blogg.se/

Publicerat av: hellie

du är så stark och orkar ändå kämpa på trots allt som hänt gums.. nu har ni mycket framför er som väntar! finns alltid här. love ya h

2009-09-02 | 17:07:43

Publicerat av: Sanna

STOR kram till er båda!

2009-09-02 | 18:25:51

Publicerat av: camilla

Det gjorde ont i mig att se dig så ledsen som då. Jag önskar er all lycka framöver, ni kommer passa perfekt i rollen som föräldrar. Vad roligt att du visar upp din fantastiska mage efter tiden som går! Puss

2009-09-03 | 09:38:50

URL: http://igotstripes.blogg.se/

Publicerat av: Caroline

Åh, vad tråkigt. Jag beklagar. Vi känner ju inte varandra, men det är oerhört tråkigt när det som inte får hända händer. Hoppas det går bra den här gången :)

2009-09-03 | 12:37:55

URL: http://marycaroline.blogg.se/

Publicerat av: Sofie

o cicci de går verkligen rysningar i hela kroppen! Man kan inte alls sätta sig in i er situation, men självklart är de en jätte svår situation! Hade du vart här hade du fått den största kramen, de är en liten tröst på vägen! Jag håller alla tummar o tår för er denna gång! All lycka!! Kram på dig gumman

2009-09-03 | 18:34:15

Publicerat av: Beis

Stor kram fran San Diego!

Hoppas vi kan ses en svang nar jag kommer hem (29 sept)! Halsa jocke sa mkt fran mig!

kram!

2009-09-03 | 23:58:05



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0